m är omogen.

idag är en dag som är ganska lik gårdagen. känner mig ganska ensam idag också och vet fortfarande inte var mina "vänner" håller hus. mestadels av dagen har jag tillbringat i sängen efter jag känner mig febrig i hela kroppen och har "spring i benet" som gör så satans ont, men jag ska försöka att inte klaga för det finns dem som har det värre än mig.

har även funderat lite idag också eftersom det är något jag är bra på. dagens funderingar var kring utseende. man brukar alltid höra uttrycket "det är insidan som räknas". och i vissa fall stämmer faktiskt detta. men första intrycket blir nästan aldrig på insidan för det är oftast utsidan man ser först. och vad ser mest inbjudande ut, en snygg människa som är glad eller en mindre snygg människa som ser sur ut? okej kanske inte världen bästa exempel eftersom man i detta faller väljer den snygge glade, men hur vet man att den sure inte har en fin insida också? men ni kanske försåt principen.

jag personligen är (oftast) jäkligt kräsen med killar och det är något jag hatar med mig själv. för hur många killar har jag inte träffat som varit världens snällaste och som aldrig skulle få för sig att behandla någon illa. men dessa snälla killarna faller jag inte för, det klickar lixom inte för att jag är för kräsen utseendemässigt. och varför är jag det? jag har många gånger funderat på hur jag ska kunna ändra på mig, men jag vet faktiskt inte hur jag ska klara det. min hjärna är inställd på att jag vill ha en pojkvän som ser hyffsat bra ut, men han måste även ha en fin insida.
men aldrig i hela mitt liv skulle jag kunna bli tillsammans med en skitsnygg kille som behandlar mig som skit, för ingen ska få trycka ner mig. men jag skulle inte heller kunna vara med en ful kille som är hur snäll som helst.

jag menar vad är det för fel på mig? det låter ju inte klokt egentligen. vad är jag ute efter? om jag inte ändrar inställning kommer jag aldrig hitta någon ju. men jag kräver inte att killen ska vara skitsnygg, men han måste åtminstonde vara söt. äsch jag vet inte ens själv vad jag snackar om. jag måste nog tyvärr kalla mig för omogen i det här sammanhanget. omogen är rätt ord.

i alla fall så är dagens samhälle jäkligt utseende fixerat. även jag. men ska försöka komma på en lösning på mina problem här också, för så kan man ju bara inte ha det. kanske borde fråga mig själv ordentligt vad jag är ute efter egentligen.

okej, denna bloggen blev jäkligt rörig. men det är svårt att förklara och reda ut denna röran, men har så mycket funderingar kring den så var tvungen att försöka iaf. får väl se om det kommer en vettigare blogg nån annan dag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0