vänner.

igår innan jag somnade låg jag och funderade på var alla gamla vänner tagit vägen, lägg märke till ordet vänner, för det är personer som stått en nära en gång i tiden, inte kompisar. så många man har umgåtts med nästintill varje dag en gång i tiden som man nästan inte har kontakt med längre. man sa att det var ens bästa kompisar och att man alltid skulle finnas för varandra och hålla kontakten oavsett vad som hände. men så blir det nästan aldrig. jag har en barndoms vän som jag fortfarande har kontakten med. så var har alla andra tagit vägen?

jag säger inte att de är dem som är dåliga på att höra av sig för det är jag också. men varför är man det? hur svårt är det egentligen att skicka ett sms eller ringa o prata en stund? när man ändå tänker på dem kan man ju lika väl göra det, vad har man att förlora. en dag är det kanske för sent och de finns inte kvar längre. men det är något som hindrar en att göra det, och jag vet faktiskt inte vad det är. man kan ju inte skylla på att man inte har tid, för det tar ju faktiskt inte så lång tid att sms:a om man nu inte orkar ringa. man undrar också vad det var som gjorde att man tappade kontakten från början, vissa vet jag faktiskt inte, men när man började på ny skola så lärde man ju känna nytt folk som blev nära vänner och de gamla vännerna lades åt sidan men glömdes inte. men det är väl så livet fungerar antar jag, vänner kommer och går och det är bara ett fåtal som består.

men jag ska absolut försöka att bli bättre på att höra av mig, för jag saknar en del. men det är också några man har blivit besviken på eftersom de inte tycks sakna en något alls, och det kan jag inte förstå, för då har ju inga ord varit sanna om att man är deras bästa vän och man ska finnas för varandra hela livet, och det sårar ju med. men efterhand märker man vilka som är äkta vänner eller inte.

mina vänner vet förhoppningsvis om att de betyder massor för mig och att jag är jätteglad för att de finns i min närhet. läste en blogg i helgen där det framstod att man inte är jätteduktig alltid på att tala om hur mycket man tycker om folk. så det bör man nog också tänka på, det är ju inte så svårt egentligen och det tar ingen dyrbar tid. så jag ska försöka att bli bättre på det och jag hoppas att andra också gör det :) you´ll never know when it´s to late. (ursäkta den dåliga engelskan).

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0